Till sängs...

Är det något jag avskyr så är det att ligga sjuk till sängs. Men det finns inte så mycket att göra när kroppen säger stopp och allting avstannar, vare sig man vill eller ej.

Det hände mig för några dagar sen, jag drabbades av den värsta frossa jag varit med om. Inte ens en skållhet dusch hade effekt, utan jag tvingades bädda ner mig och skakande fundera på om hela benstommen bytts ut mot is. Hur mycket tindrande is i morgonskenet är en vacker syn, jag föredrar kalcium i min benstomme. Det kändes så illa ett tag att jag funderade på om jag skulle söka rollen som Mr. Freeze i Batman, om det nu skulle vara att en remake var i antågande. I feberyra får man många konstiga idéer... Men efter ett par timmar kom temperaturen upp igen.

Och så började den sedvanliga sjukdomsdansen till och från sängen. Jag blir rastlös där jag ligger, tycker att det inte är så farligt hög feber och att jag minsann kan jobba lite. Jag reser mig och faller i yrsel tillbaka ner på madrassen...det går en stund, jag tycker det är tråkigt och vill hellre jobba, reser mig, yrsel och så börjar det om igen. Så fortsätter det i timmar, tills jag tröttnar och slår på en audiobok och försöker låtsas att jag har semester...

Lyckligtvis är jag på fötter igen, om än något skakiga sådana. Som vanligt är det mycket att ta igen, men det är ju betydligt roligare att ha något att göra än att bara ligga och rulla tummarna!