Brädspel: Dungeonquest

Inspirerad av både Scotland Yard och Tomas brädspelsrecensioner, så letade jag hungrigt efter ett nytt spel att sätta tänderna i. Som barn hörde jag talas om spel som var utformade som rollspel, men ändå fortfarande var i brädspelsform...två av de mest kända var Hero Quest och Dragon Strike. Ett sådant spel har jag, sedan dess, velat lägga fingrarna på... Och nu har jag det!

Jag hittade spelet Dungeonquest på Science Fiction Bokhandeln, som enligt Tomas (aka ConraDargo) ska vara en nyare version av ett spel som förr kallades Drakborgen. Eftersom det verkade ha fått fina vitsord och jag kände för att chansa...köpte jag ett exemplar.


Det var en riktig fröjd att öppna upp lådan och få undersöka alla de detaljer som fanns däri, både på spelkort och spelbräde, men också på olika brickor och informationskort. Eftersom det var många tillbehör, tog det en stund att öppna upp och ordna allt så att jag fick en ordentlig överblick på innehållet.


Konceptet är enkelt, man tar kontroll över en av sex möjliga hjältar med olika förutsättningar och förmågor för att ta sig in i den borg där den beryktade drakskatten ligger gömd och övervakad.


Varje gång man spelar är spelplanen annorlunda. För att göra spelupplevelsen så levande som möjligt, för att spelaren ska leva sig in i rollen som hjälten, så vet ingen vad som väntar dem i nästa rum. När spelaren rör sig in i ett outforskat rum, som ännu inte finns på spelplanen, drar spelaren en bricka med ett rum på slumpvis. Så växer spelplanen fram allt eftersom den utforskas. Målet är, såklart, att nå mitten där skattkammren finns.


Varje rum innehåller både potentiella skatter, men också möjliga fällor eller monster, därför finns olika kort som avgör om ett rum innehåller något specifikt när spelaren kommer in. Det kan också finnas hinder som låsta dörrar eller galler som måste öppnas.


Men tiden är begränsad, efter ett visst antal drag låses portarna och draken i borgen vaknar. DÅ är hoppet ute och alla som är kvar i borgen förlorar spelet.
Målet är att både överleva borgen, men också hinna ut från den med så mycket skatter som möjligt innan tiden är ute.

Nu har jag mest suttit med näsan i regelboken, men hoppas att snart få en chans att spela med någon annan spelsugen. Visserligen är detta ett av de få spel som kan spelas av en ensam spelare, men vad är nöjet med det? Den bästa stämningen får man om man är ett gäng som går på skattjakt tillsammans... Vad kan jag säga? Jag längtar efter äventyr!