Gott Nytt 2010

Så var midnatt mindre än tolv timmar bort och det nya året ligger runt nästa hörn. Och faktum är att det inte känns som om ett helt år har passerat förbi...

Något mina föräldrar brukade säga när jag var yngre var att ju äldre man blir, desto fortare går tiden. Och det ligger verkligen något i det. Självklart får vi fler åtaganden ju äldre vi blir, fler skyldigheter och mycket mer som vi måste hinna med...så det är inte undra på att tiden flyger när den förut bara lunkade på.

Men är det något jag insett själv, så är det att unna sig själv en andningspaus då och då mellan varven i livets hamsterhjul. Jag ser människor omkring sig stressa i sin vardag och när de äntligen är lediga, stressar de ännu mer för att hinna göra en viss mängd aktiviteter på sin lediga tid. Istället för att slappna av då och då, ska vi åstadkomma mer och mer...vilket leder tid rekordsiffror i människor som inte bara gått i väggen, utan rusat och kastat sig mot den.

Det fanns en vits rörande att stressa och att vara tidseffektiv som jag tycker säger allt...

En nyligen avliden står inför Sankte Per och Pärleporten men vägrar att gå genom. Sankte Per undrar givetvis varför och får till svar att personen inte anser sig ska dö ännu. När Sankte Per frågar varför får han till svar
"Med all tid jag sparat borde jag ha några år kvar!"

Givetvis är det ingen dum idé att vara tidseffektiv och försöka dra in på onödigt slöseri av tid i olika sammanhang. Det är något jag själv försöker göra för att förbättra mitt arbete, men istället för att unna sig en paus eller lite time-out från olika åtaganden så tar vissa på sig fler.
Jag tror inte vi får andliga pluspoäng för att vi jobbar mer, intensivare och uteslutande. Bara den mest inbitne arbetsnarkomanen måste tycka att jobbet är bättre än att spendera tid med sin familj, vänner, leka med sina barn, läsa en bok, se en film eller bara slappna av och inte göra något alls...

Det är ett privilegium att tycka om sitt arbete, det är inte alla som jobbar med något de älskar, men man måste tillåta sig att ta det lugnt...något som jag själv tänker göra ikväll tillsammans med mina närmaste i väntan på tolvslaget och det nya året.

För att fira årsskiftet och början av ett nytt decennium, vill jag lägga upp detta kort till alla som läser detta. Ha en trevlig kväll...en god start...och ett riktigt Gott nytt år!

Hemmets lugna vrå

Efter att ha gjort en resa uppåtlands för att önska släkten en God Jul, är det skönt att vara hemma igen. Det är trevligt att hälsa på och prata med alla, men när det innebär två resor på kort tid så ska jag erkänna att jag tycker det är skönt att vara hemma igen.
Inte för att resan på något håll gick dåligt, tvärt om gick de mycket smidigare än jag kunnat ana.

Särskilt i förhållande till de som åkte turen efter oss och blev sittande i ingenmansland drygt sex timmar, åtminstone enligt text-tv. Frågan är vad jag hade tagit mig till i en sådan situation...
Tänk vad lite snö kan åstadkomma.


Och trots att det är kul att träffa alla släktingar, kusiner, ingifta, vänner och bekanta, så är det ganska skönt att sitta ner i soffan och ta igen sig genom att knappt göra något en dag. Mer än att tillfredsställa grundbehoven av att ta det lugnt, äta choklad och titta på tv.

Trots att båda jag och Anna satt oss tungt i soffan och njutit av tystnaden idag, så har vi ett åtagande som vi båda sett fram emot. Innan avresan passade jag på att plocka upp biljetter till James Camerons senaste film Avatar. Och även om jag har ett hum om grundhistorien, har jag valt att inte leta klipp på nätet eller läsa in mig på handlingen, och förbereder mig istället på en dunderupplevelse på vita duken. I 3D såklart...

Sen, efter julfirande uppåtlands och en dag av återhämtning med bio, känner jag mig manad att starta upp ritplattan igen och fortsätta med övningarna. Man kanske skulle sätta ett av projekten i rullning snart, ett av de stillastående eller hemliga...vem vet?

God fortsättning till er alla

Nostalgi & Juletid

Är det något jag uppskattar, så är det ett gott skratt.
Inte ett elakt skratt, utan ett ärligt och helhjärtat skratt som får en att må riktigt bra. Jag hade ett tillfälle nyligen där jag satt tillsammans med min sambo Anna och vår gemensamma vän Andreas. Förutom att prata och skämta som vi brukade, satt vi och tittade på Nostalgia Critic.

För den som inte känner till Nostalgia Critic, så är det ett webb-baserat tv-program som recenserar gamla filmer och tv-serier. Mycket satir och ironi, vilket jag uppskattar väldigt mycket. Det stora dragplåstret för oss var då att se recensionen av He-Mans Julspecial.

Missförstå mig inte, även om jag huvudsakligen var en Transformers-kille som barn, så var också He-Man ett program jag tittade på. Men när vi nu ser tillbaka på serien, fanns det mycket udda i den...och mycket värre är julspecialen.
Jag rekommenderar att ta en titt,
skratt garanteras!

Efteråt kunde jag inte låta bli att skissa av figuren Orko från He-Man...det var dessutom svårt att motstå att tuscha honom för hand och färglägga.

På tal om julspecial, så känns det att julstöket börjar på allvar nu. De närmaste dagarna kommer att vara fulla av att få besök och att gå på besök...laga julmat...baka det ena och andra...paketinslagning och rimstuga...ja allt som hör julen till. Det kommer att vara fullt rulle, men det är så det ska vara. Vem vill vara utan trevligt sällskap och god julmat?

Så om jag blir så uppslukad av julfirandet att jag missar att säga det då, vill jag passa på att önska er alla en riktigt God Jul!

Makt och Magi

Det här inlägget kommer behöva lite historik *harkel*
För många år sedan kom min yngre bror hem med ett spel han hade köpt i den lilla lokala videohandeln. Jag hade aldrig hört talas om det, men det skulle bli en stor favorit i samlingen. Spelet hette Heroes of Might and Magic.

Tiden gick och tekniken rullade på. Snart var spelet för gammalt att spela på de nya datorerna och skulle fallit i glömska, om jag inte upptäckt en av dess efterföljare... Heroes III.
Det händer fortfarande att jag sätter mig och spelar en eller fem omgångar av det här spelet. Jag kan inte förklara varför, det är bara så lockande.

I korta ord är spelet upplagt som ett brädspel, du har en viss mängd drag du kan göra så länge det är din tur, varpå turen går över till din motspelare. Du bygger borgar, tränar krigare av olika sorter och former för att slutligen drabbas samman i strid.

Varför berättar jag allt det här?
När jag satt och rotade bland gamla filer, hittade jag en skiss till en målning av en Iron Golem inspirerad av krigartypen som finns i spelet Heroes III. Eftersom jag suttit de senaste dagarna och bara försökt lära mig hantera CintiQ-plattan, ville jag prova att rita något konkret. Så vad var då lämpligare än att tuscha och färglägga bilden...


Tanken är att Iron Golem här är ofullständig. Idén är att i den fullständiga målningen ska krigaren stå i en smedja och är under konstruktion. Vem vet, i framtiden kanske jag tar mig an att göra hela målningen så som den var tänk. Men i nuläget är jag nöjd att se dessa resultat av mitt idoga tränande.

Nu ska jag bara hitta en annan skiss att öva på...

God fjärde advent till er alla...

Ännu ett julkort...

Efter att de senaste dagarna nästan uteslutande suttit och skrivit mängder av manus inför årets sista stora deadline, tog jag en lättnad suck när jag igår kunde skicka iväg allt... Det tar mer kraft att skriva historier än man kanske tror.
Det är ju betydligt lättare att läsa en historia än att hitta på den...men samtidigt är det ju väldigt roligt. Krävande men kul...

Dock hade jag ett åtagande kvar att sätta samman. Ted Stridh på DigitalComics hade frågat om jag inte kunde göra ett enkelt julkort som tidningen kunde använda att skicka till samarbetspartners och kontakter vi haft under året.

Inte kunde jag säga nej till en sådan förfrågan, så jag satt ett tag under dagen med CintiQ-plattan och kladdade ihop följande kort till tidningen. Gulligt, inte sant?

Julkort 2009

Som tidigare nämnt, har jag experimenterat en hel del med den nya ritplattan. Det kräver visserligen fortfarande att man tränar och försöker en hel del, men samtidigt visade det sig vara mycket roligt att sysselsätta sig med.

Tyvärr är det ett problem att jag i nuläget inte kan ha skärm och CintiQ inkopplad samtidigt, eftersom mitt grafikkort bara har ett uttag, vilket leder till att jag måste krypa på golvet och byta sladdar tillsammans med en hel del omställningar i datorns inställningar varje gång jag skiftar mellan dem.

Förvisso skulle jag kunna ha min CintiQ inkopplad permanent och använda den som skärm, men det innebär lite försvårande omständigheter för mitt andra arbete. En stor dead-line med manus närmar sig med stormsteg och det är inte riktigt lika bekvämt att ha plattan som skärm medan man skriver eller surfar. Så just nu är de den gamla skärmen som dominerar, av bekvämlighetsskäl.
Det är alltid samma visa, så fort man har något man vill leka med eller prova, så dyker det upp hinder på vägen...

Men så fort manusen är färdiga byter jag dock igen, för suget efter att få träna och måla är alldeles för stort att ignorera...plus att jag vill så fort som möjligt visa lite resultat.
Jag hann dock göra vid årets julkort när jag hade CintiQ-plattan inkopplad och måste erkänna att det gick både lättare och var roligare att arbeta med än med vanlig mus.

Detta kortet är till er som följer mina inlägg och vardagsäventyr, tack för att ni läser.

En dröm uppfylls...

Det var ett par dagar sedan jag uppdaterade bloggen. Främst är det för att jag gått och väntat otåligt på att få skriva en riktigt upplyftande nyhet...

Som jag i ett tidigare inlägg skrivit, har en av mina stora önskningar på sistone varit att få köpa en av företaget Wacoms flaggprodukter; CintiQ plattan.

Det var därför med ett stort leende som jag idag kilade till Matton här i Malmö för att hämta min alldeles egna CintiQ 12WX.

Eftersom det blev en bussresa hem tillsammans med ett riktigt ruskigt regnväder, föreslog butiksbiträdet att jag skulle behålla det paket plattan levererats till butiken i. Och det visade sig vara ett bra val...spöregnet och knuffande medmänniskor är inget jag rekommenderar tillsammans med känslig utrustning.
Så kom jag äntligen hem och kunde öppna paketet...


Ser lovande ut, inte sant? Och det var en ordentlig sladdhärva i paketet, så jag väljer att visa själva plattan någon annan gång då alla sladdar är på plats.

Dessvärre visade sig att mitt videokort i datorn bara kunde ta en skärmsladd åt gången, så det blir till att investera i ett nytt omgående. Jag vill inte kassera min riktiga skärm riktigt än...men tills vidare blir det plattan som får företräde.

För de som noterat att jag har tidigare skrivit att jag funderat på den större av dessa två ritplattorna, den så kallade CintiQ 21UX, undrar kanske varför jag istället valde den mindre modellen. Och svaret är enkelt, det var ett beslut jag tog både på grund av kostnaden och mina redskapsbehov i nuläget.

Det är en ganska stor omställning att arbeta med en sådan här platta och även om min ambition är att digitalisera en hel del av mitt arbete, dock inte allt, så är det dumt att investera ca 25.000 i ett verktyg jag inte har bemästrat eller vet om det är det absolut rätta. ca 10.000 är mer än tillräckligt
Att den är idealisk för min färgläggning är klart, men om den kommer att vara det jag tecknar och tuschar effektivast med återstår att se...om det blir så finns möjligheten att byta upp sig till modellen större i framtiden.

Som läget är nu, ser jag fram emot att sätta tänderna i min 12WX och se vad den går för.
De kommande inläggen kommer att bli spännande...

Nintendo nostalgi

En av barndomens största glädjeämnen har återupptäckts för mig... Omotiverad att göra något produktivt idag, rotade jag i den låda där vi lägger våra kära men undanplockade saker och hittade mitt gamla NES, Nintendo Entertainment System, tillsammans med några av kassetterna. Belåtet har jag därför insett vad dagen kommer innehålla, en lång och trivsam färd längs minnenas allé.

Det är mycket prat om grafik och att få datorspel att se så verkliga ut som möjligt numera. Jag kan fullständigt sympatisera med det, eftersom jag själv ständigt arbetar med att förbättra stilen och utseendet på mitt eget arbete...det är en naturlig strävan att förbättra.
Men samtidigt, när jag tittar på de här gamla fyrkantiga spelen, så var det något som bara blev fruktansvärt rätt ändå. Så nära perfekt det bara kunde bli...

Självklart blev de gamla Nintendospelen långsamt bättre och när hoppet till Super Nintendo kom fanns det ingen tvekan om att datorspel kunde bli oerhört estetiskt tilltalande, men samtidigt var det viktigt att innehållet var något särskilt. Det är helt klart därför som det är Nintendos figurer med Super Mario, Link, Megaman och Samus i spetsen som fortfarande är de ledande i branschen.
Varför? För att de har något extra. Vi 80-talister visste det när vi var barn...och vi vet det fortfarande...

Så jag tänker åter igen sjunka ner i mitt soffhörn, med en flaska cola vid min sida, för att med Svärd och Eldblomma ge mig ut på äventyr... Visst är det härligt med lördag lite då och då?

Trojansk bankir

Under en kort tid har datorn uppfört sig underligt. I regel har det varit att den fullständigt stannat och sedan startat om sig själv utan synbar anledning. Det tog ett tag att inse varför, i och med att det är svårt att göra efterforskningar när den fryser ihop innan omstart.

Så upptäckte jag anledningen, ett virus som betecknades trojan banker hade fått ett ordentligt fäste i systemet... Som alla andra hatar jag allt vad skadeprogram heter och blir nervös så fort något trots allt lyckats ta sig in i systemet. Just den här formen, upptäckte jag efter att ha googlat det fullständiga namnet, var speciellt utformat för att ligga passivt på datorn och spara inloggningar till bankkonton för att sedan skicka dem över nätet till en okänd mottagare. Ett riktigt skräckscenario med andra ord.

Lyckligtvis kunde jag slappna av på grund av två anledningar;
1/ Viruset var tydligen designat för att fungera mot amerikanska banker, som har lika avancerad inloggning som exempelvis Facebook eller Lunarstorm. Ett användarnamn och lösenord. Vi som använder bankdosor när vi loggar in har olika lösenord varje gång...så ett stulet sådant nummer leder ingenstans, det är redan förbrukat.
2/ Varje gång viruset försökte gå ut på internet, stoppade det av antiviruset...vilket ledde till de oförklarliga omstarterna, som visserligen var irriterande när de inträffande men som ändå ledde till en tacksam suck när man insåg varför de inträffat.

Tyvärr gick inte viruset att radera, det hade fäst sig allt för hårt i systemet, så det var bara att spendera en dag med att göra backup-kopior av allt viktigt, viruskontrollera det och sedan återställa datorn till utgångsläget...dvs en total formatering.
Jobbigt, ja självklart...men samtidigt mycket bättre än att ha en spion som tittar över axeln.
Det var dessutom hög tid för en systemrensning, men det är aldrig kul när alla alternativen reduceras till ett enda...

Så medan datorn stod och installerade om alla program, passade jag på att kila till posten för att hämta ut ett paket som låg och väntade från Staffars Serier. Jag har haft ambitionen att handla där ett tag och passade på att lägga en beställning för några dagar sen.


Till skillnad från andra leverantörer så kom det ett väl inslaget, snyggt och prydligt paket där alla titlarna var hela och fina. Så ett stort plus till Staffars som vet hur man slår in sina paket.
Enda nackdelen var att det skulle komma en andra bekräftelse på ordern innan man kunde betala, då jag valde att betala i förskott för att slippa postens avgifter.

Anledningen till en andra bekräftelse ÄR god, butiken är huvudsakligen en vanlig butik som driver näthandel som ett extra alternativ...och de vill givetvis kontrollera att alla titlar man beställer finns i lager innan man betalar. Och det står faktiskt i den första bekräftelsen att det kommer göras... Det var bara jag som var för ivrig att få iväg betalningen så att paketet skulle komma så snart som möjligt. Också i kundkontakten ger jag tummen upp, de var trevliga och svarade effektivt på mina frågor.

Så jag kommer att handla där igen, utan tvekan. Men först ska jag i lugn och ro läsa mina nyinköp... Parallellt som jag knapprar på en ren och fräsch dator.
Livet känns trots allt ganska härligt ibland.