Skaldehav

Boken jag målat omslaget till, Skaldehav, är en fantasy-saga i modern tid, men med en känsla av Grekisk mytologi. Den är nu släppt och tillgänglig att köpa via Vulkan. Den kommer att bli tillgänglig via andra bokhandlar online snart.
Så här sammanfattar Andreas handlingen.

På den dagen hon
fyller 13 gör flickan Kyria en otrolig upptäckt. Allt hon visste om sitt förflutna kommer i ny dager då det avslöjas att hon inte är människa utan härstammar från Mnimonerna bland havets folk.
Så börjar en resa och ett äventyr som tar henne till en annan värld, under ytan, där sagor och myter är verkligare än någonsin. Men mötet med den främmande havskulturen är inte ofarligt. Kyria finner sig snart på jakt efter de gamla olympiska gudarna, vars spår är det enda som kan
rädda livet på hennes
vän och bringa fred och
trygghet åt havsfolket.

Hela boken är på 806 sidor och trycks efter beställning (det såkallade print on demand) vilket betyder att man får ett rykande färskt exemplar när man beställer. På grund storleken och print on demand, blir priset ganska högt. Men då rekommenderar jag att man beställer en E-bok, som kostar näst intill ingenting.

Det var sent igårkväll som den slutligen blev tillgänglig, inte utan ett och annat bekymmer. Andreas är en fantastisk lyriker och författare, men om det är någon brist han har så är det hans ogillande av teknik. Ett tålamod som annars är stort som småland, blir ovanligt kort när felmeddelanden börjar dyka upp på skärmen...

Vulkan, som är ett automatiskt publiceringsverktyg med begränsade tillval, kräver att materialet som läggs upp är tillverkat på ett visst vis för att det ska fungera. Och då är det givetvis svårt att få allt att fungera om man har äldre program och inte vet hur man ska lösa situationen. Lyckligtvis har jag, efter att ha hjälpt till att färdigställa tidningar till tryck, lite kunskaper om PDF-filer och kunde hjälpa till. Så efter en sista kraftansträngning kom boken slutligen upp.

Jag visste att jag valt rätt person till att göra jobbet! fick jag skickat till mig tidigare, och det är alltid glädjande att höra.

Liten lägesrapport...

Under flera dagar har jag nu arbetat med det omslag jag nämnt tidigare. Eftersom Andreas efterfrågade akvarell som bastekniken för bilden, har det tagit lite extra tid att tillverka den. Jag är ingen expert på vattenfärg och ville gå så långsamt fram som möjligt för att resultatet skulle bli så tillfredsställande som möjligt.

Bilden är nu snart klar, det är de små justeringar som måste göras efter att bilden scannats in som håller på att färdigställas.
Det är förvånande hur annorlunda en målning, man haft framför sig i flera dagar i verkligheten, ser ut när den hamnar på skärmen. Inom kort kommer jag att visa upp resultatet.

Väntan mellan de torkande färglagren har jag spenderat med att lyssna på två Artemis Fowl-böcker, Artemis Fowl: The Eternity Code och Artemis Fowl: The Opal Deception, skrivna av den Irländske författaren Eoin Colfer. Även fast jag tycker om det halvonda pojkgeniet Artemis sammandrabbningar och samarbete med fe-folket, är det fortfarande den första boken som känns som den bästa. Dock kan jag med glädje rekommendera samtliga böcker för den nyfikne och fantasyälskande. Mer om karaktärer och handling här.

Serieversionen av samma bok har jag tidigare recenserat för DigitalComics.

Jag har även hunnit med ett möte med Daniel på Egmont Kärnan, för att diskutera den senaste uppsättningen av manus jag levererat. Stämningen var mycket god och det var glädjande att höra att jag överträffat mig själv denna gången.
Syftet med mötet var att se över manusen och diskutera eventuella förändringar, ett sätt att ge mig den feedback jag behöver för att utvecklas och har varit ett önskemål från mig sedan länge. Och som det känns nu kommer ett redan bra samarbetet att bli ännu bättre.

Äventyr till havs...

Under den gångna veckan har mycket av mitt arbete kretsat kring grundtecknandet av ett omslag till en bok. Det är en gammal vän jag lärde känna på Malmö Högskola, som väljer att på egen hand ge ut en bok om vattenfolk och äventyr.

Det var en mycket stor ära när Andreas hörde av sig och undrade om jag var intresserad av att ta mig an det här uppdraget, och givetvis var svaret ja.

Visserligen har jag gjort flertalet illustrationer av olika slag, men det här ska komma att bli mitt första bokomslag...så arbetet har gått lite långsammare än vanligt, med alla förberedelser som måste göras.

I skrivande stund har det mesta skissats färdigt och det är endast några justeringar och förbättringar kvar innan det är dags att börja sätta färg på motivet.

Dessvärre kan jag inte ännu visa något från motivet innan det är färdigställt, men lovar att så fort omslaget är målat och levererat kommer det att sättas upp här tillsammans med mer information om boken.

Annat nytt är att Digitalcomics (DCX) publicerat en mycket trevlig intervju med Jonas Darnell, skaparen bakom Herman Hedning. Det kommer också snart fler recensioner skrivna av undertecknad, tillsammans med annat kul material...

Magi på SVT

Det var glädjande nyheter när jag i förbifarten såg att SVT köpt in och kommer visa den BBC-producerade serien Merlin. Som gissat bygger serien på den välkända karaktären Merlin från historierna om Kung Arthur. Efter att nu ha sett första avsnittet känns det som SVT har gjort ett gott val och att söndagskvällarna framöver är räddade.

Merlin är här en ung man, jämnårig med den uppnosige och arroganta prins Arthur, och söker lärdom av en gammal mästare som är bosatt i Camelot. Dessvärre har Kung Uther sedan 20 år tillbaka förbjudit all form av magi och ertappade magiker och häxor döms till döden. Merlin, som har en naturlig talang för magi, tvingas därför att hålla igen på sina redan stora krafter och studerar i lönndom för att kunna manifestera sitt öde. Men hur Merlin än ser på ödet kan han inte tänka sig att han tillsammans med Arthur ska ena landet för en ny och ljusare framtid.

Förutom de halvt om halvt autentiska kläderna och den bitvisa känslan av billig kuliss, kändes historietolkningen välskriven och kommer att ge nya och fräscha twistar till de gamla legenderna.
Jag väntar iallafall ivrigt på nästa avsnitt.

Jag var inne och tittade på min käre vän Tomas bilddagbok under dagen och kunde se att han lagt ut ett fotografi på Pumpkinhead-bilden han nu har inramad på väggen. Även fast det någonstans känns självklart att det är på väggen de flesta exemplaren hamnat, får jag en varm känsla av att se en av dem uppe. Bilden finns att se här.

Återkomsten nalkas...

Sen det började talas om att den gamla favoritserien Transformers skulle filmatiserats och släppas sommaren 2007, var jag mycket uppspelt och besökte den officiella hemsidan flera gånger i veckan för eventuella nyheter om inspelningen eller släppta bilder. I och med att teaser-trailern släpptes satt jag där som klistrad.

Och till skillnad från många andra fans var jag nöjd med slutresultatet. Inte fullt tillfredsställd, men mycket nöjd ändå.

När jag idag gjorde ett besök på den officiella hemsidan kunde jag glädjas av att det släppts följande teaser-bild som omslag till sidan.

Givetvis hoppades jag att det fanns mer på hemsidan nu, vilket det dessvärre inte gjorde. Det enda som fanns i nuläget var trailers och bilder från den första filmen. Dock var omslagsbilden en efterlängtad bekräftelse på att något håller på att hända.

Att Michael Bay denna gången varit ytterst försiktig med hur mycket som läckt om filmen, manus och bilder, har varit ganska tydligt. Att hans dator hackades, manuset läckte ut och för mycket om och kring figurerna släpptes för tidigt förra gången har satt sina spår.

Trots det tycker jag att Bay är lite för förtegen om vad som händer eller inte händer. Han har gång på gång gått ut på sin blogg och talat om att all den information som faktiskt släpps, kan vara falsk information bara för att skapa osäkerhet om vad som faktiskt kommer att finnas i den slutgiltiga filmen.

Men vid det här laget borde det ha släppts en teaser-trailer också, bara något för att öka intresset...

Oavsett vad, tycker jag personligen att det ska bli spännande med den nya filmen och väntar spänt på att sommaren ska komma...

Dolt bland runor

Det blev inte mycket arbete med historien kring vikingar och hemliga koder under december månad. När jag trodde det skulle bli en lugn tid, så dök det upp allt möjligt smått som skulle göras eller hjälpas till med..."vardagssysslor" så kallat. Tänk vad det är lätt att glömma bort dem när det planeras...

Manusarbetet och skissandet fortsätter dock ändå.

Jag tänkte idag lägga upp en provbild som togs fram för att se hur historia tillsammans med miljö skulle kunna fungera. Även fast det blev ett trevligt motiv, kommer bilden inte att ingå i det slutgiltiga resultatet. Men den är en spännande indikator på vilket håll jag lutar åt.

Vi ser Dean i ett underjordiskt valv med vad som ser ut som en hammare stående på ett gammalt altare, byggt av staplade stenar...vart kan det här leda?

Det är mycket jag vill ha med och därför tar det just nu lite extra tid att avgöra vad som ska vara med och vad som måste strykas i mån av plats eller som skulle få historien att gå åt fel håll. Kill you´r darlings som mina lärare på högskolan brukade säga, och sen jag började skriva artiklar har jag förståt exakt vad de menar...

Har spenderat ett antal timmar idag med att gå igenom bokföringen och se till att allt är med. Det närmar sig att skicka över papperna till revisorn för att färdigställa slutbok och den kommande deklarationen.

Nu är jag inget mattegeni, men har ändå lyckats skaffa mig ett hyfsat sinne för siffror och har en tendens att hellre vara på den säkra sidan än ingen alls... Trots det känns det oerhört skönt att ha en revisor på stand by som är redo att svara på frågor och när det är dags, se över alla mina siffror.

Nu hade jag turen att få en mycket trevlig och förestående revisor, vilket är det viktigaste att ha i ett skapande yrke. Som jag har förstått det är det många revisorer som blir ytterst konfunderade över ett yrke som inte ser likadant ut från månad till månad (dvs. att göra samma sak dag ut och in) utan är friare och likaså osäkrare. Tack till Jenny och Peter för er rekommendation, jag tror jag kommer att bli ytterst nöjd!

Ny DCX på väg...

Träffade på redaktören till DigitalComics.nu, Ted Stridh, under kvällen. Eftersom vi har inte pratats vid sedan mitteln av december, så vi passade på att stämma av vad som hänt sedan sist.

En glädjande nyhet var att DigitalComics, där jag själv är med som serietecknare, skribent och recensent, genomgått en ordentlig makeover under julledigheten.
Den lilla förhandstitt jag hade möjligheten att se, gav mig ett mycket bra intryck. Stilen är modernare, renare och ger ett mer sofistikerat intryck, samtidigt som artiklar och serier bli lättare att läsa.

Personligen har jag alltid haft svårt för digitala tidningar som har för mycket färger och detaljer tillsammans med för liten storlek på texten, läsupplevelsen blir näst intill katastrofal. Samma sak gäller långsam laddning av en sida...vilket jag fick höra också kommer att vara ännu snabbare i den nya versionen.

Onekligen kliar det redan i fingrarna att sätta igång med nya texter, recensioner och serier för att få upp dem på den nya sidan...men vi får vänta till den 15:e januari då nypremiären skall vara...fast med lite tur är den kanske uppe tidigare?

Håll tummarna, det tänker jag göra...

Och ett stort grattis till Ted som antagits till Högskolan i Gävle, där han vid sidan om arbetet med DigitalComics kommer plugga IT...

Fortsatt vektorträning

Sen jag fick tips kring hur vektor-teckningar framställs, har jag funderat på lämpliga träningsmotiv för att jag ska få mer känsla i teckningsmetoden. Det tar ju en ganska bra stund att göra en teckning i Illustrator eller andra vektorbaserade program, även fast bilden ser enkel ut. Att jag tar lite extra tid just nu beror säkert på att jag inte är helt säker på i vilken ordning vissa saker ska göras, men så snart det blir rutin kommer det att gå undan, är jag säker på!

Jag skissade upp följande bild i mitt skissblock och tyckte att den hade vektor-potential, så jag började rita upp den. Redan här, känner jag själv, att jag kommit längre i utvecklingen. Den är mycket mer avancerad än Transformers-figuren i förra inlägget och tog ungefär lika lång tid att framställa.
De två figurerna är den ena nallen från mitt sagoarbete tillsammans med ett spöke jag skapade för motivets skull...
Men han kanske kommer att sparas och användas...han blev så charmig på något vis...

Under helgen har jag ramlat över lite fanart och produktionsbilder till The Legend of Zelda; Twilight Princess och kunde inte låta bli att bli sugen på att varva spelet igen. Som 80-talsbarn har jag Zelda, Mario, MegaMan och de andra klassiska Nintendofigurerna varmt om hjärtat.

Det är kanske dags att koppla in GameCuben igen…

2009; uppvaknandet

Det är fel att säga att man startar det nya året med ett skutt ur sängen... Sanningen är snarare, för mig iallafall, att man ligger i halvdvala på förmiddagen och undrar om det är fel att börja det nya året med att sova till fem på eftermiddagen. Men med all rätt ska erkännas att det är så jag inleder alla mina mornar, oavsett hur tidigt eller sent jag lagt mig eller ska stiga upp. Jag är helt enkelt ingen morgonmänniska, men med en arbetsmoral som ändå får mig att resa mig med ett ryck när väckarklockan ringer (fast inte utan stön och önskningar efter evig lördag)...

När jag och min sambo vaknade på det nya årets första morgon, insåg vi ganska snabbt att vi var ensamma i lägenheten. Min gamle vän Anders hade, som alltid, tagit emot och bokat arbetspass innan han tänkt efter vilken dag eller tid passet gäller...han hade därför en extra tidig morgon efter den sena kvällen...som var mycket trevlig.

Vi tog därför god tid på oss att äta frukost och läsa tidningen innan Anders sambo Tina kom hem, med lille Gabriel samt deras lilla tax, efter några morgonärenden. Jag passade då på att sitta lite med Gabriel.

Det märktes att det varit ett par månader sen han såg mig, för han blev först mycket gnällig...men tinade snart upp och gurglade av skratt större delen av kvällen. Den speldosa han fick i försenad julklapp, tillsammans med lite kläder och sagoböcker, fascinerade honom tydligen för var gång den började spela låg han tyst och trollbunden.

För att inte spendera de båda första dagarna på året med att inte åstadkomma särskilt mycket, gav jag mig ut och träffade en annan Anders, som faktiskt är kusligt lik Gabriels pappa... Denna Anders är en mästare på interaktionsteknik, samt en hejare på fotoredigering, och jag har bett honom om lite tips för att komma vidare i Adobeprogrammet Illustrator...

Det är pinsamt att medie-utbildningen, när jag läste på medieprogrammet, inte ger någon vidare utbildning i något redigerings eller teckningsprogram. Visst fick vi delvis utbildning i PageMaker, som numera kallas InDesign, men introduktionen till Photoshop och Illustrator blev i princip "Det där är Adobes Photoshop och Illustrator, några frågor?".

På högskolan senare förväntades man redan kunna dessa...

Anders var vänlig nog att ge mig en crash course i hur verktygen faktiskt fungerar och kan användas, eftersom resultaten av dem inte är fullt desamma som i Photoshop. Det känns som att det bara var den lilla knuffen som behövdes, för plötsligt blev allt "självklart".
Tack för boosten, Anders...

Jag har haft idéer och motiv som krävt att jag använder Illustrator. Nu har jag kapaciteten att genomföra dem.

För att prova vingarna, så att säga, gjorde jag följande fan-art bild av en cartoonigare Transformers-figur...

Någon annan än jag som minns hans namn?