1 mars 2009

Mumsiga mazariner

Det är sällan numera som jag ställer mig i köket av andra anledningar än att laga middag. Oftast hamnar jag i arbetsrummet och hinner ibland knappt att göra annat än makaroner och färdiga köttbullar för att inte svimma av hunger. Så är det iallafall när det kommit in ett jobb med allt för kort tid innan deadline...annars kan jag tycka det är roligt att laga mat. Dock är det Anna som är det stora matgeniet i hemmet.

Idag bestämde jag mig för att laga mazariner. Något jag gjorde första gången en sommar när jag bodde hos Anna i hennes hemort. Det var lyckat och jag har gjort ett flera gånger sen dess. Nu var det länge sedan sist och jag hade suget som brukar förebåda bakning, så alla ingredienser fanns hemma.

Oftast när jag står och ska precis börja så undrar jag alltid varför jag inte gör det oftare. Drygt 10 minuter senare vet jag. Degen smular och vill inte bli smidig, fyllningen klumpar sig och jag står 20 minuter och får klä aluminiumformarna för hand med den smuliga degen. Då kommer tvivlet och jag ifrågasätter varför jag utsätter mig för sådana vansinnes idéer.

Svaret kommer en timme senare när mazarinerna har svalnat och kristyren på dem håller på att stelna. Det är då första smakbiten kommer och man inser att det var väl värt slitet. SÅ saftiga är minsann inte de man köper i förpackningar på storköpen! De är inte lika fina som de fabriksgjorda, men oj vilken skillnad i kvalité på smakupplevelsen!


Att sitta ner med ett kallt glas mjölk, fortfarande varma mazariner och att se ett eller två avsnitt av tv-serien Black Books var en skön belöning efter baket. Jag kan varmt rekommendera det. Både att baka och tv-serien Black Books. Det är länget sedan jag skrattade så mycket.

På tal om att skratta så spenderade Anna och jag gårdagen med att se Rosa Pantern 2. En värdig uppföljare till den nya tolkningen med Steve Martin som kommissarie Clouseau. Trist var bara att jag efter ca 10 minuter gjorde en gissning om vem som skulle visa sig vara skurken och hade helt rätt... Så kanske lite väl uppenbar, men många fantastiska skratt.

2 kommentarer:

ConraDargo sa...

Oj så goda de såg ut! Strunt samma om de som sagt inte blir lika fabriksperfekta som de man köper i butik - det hör ju ändå till när man bakar hemma att det faktiskt också SER hemmagjort ut :)

Har aldrig testat att göra mazariner själv, måste jag tänka på någon dag framöver!

Danny Ahrling sa...

De japanska rätterna jag sett i din bilddagbok ser inte dumma ut heller...faktum är att de ofta ser ut som om de vore hämtde ur en kokbok :-) Så jag tror du har lite mer estetiskt sinnelag för matlagning än vad jag har...