23 september 2010

Inga överviktiga hjältar?

Som överviktig själv stöter jag ofta på de fördomar som existerar i samhället kring just övervikt. Om än det oftast är rena omskrivningar och dolda påståenden i generella uttalanden, eller direkta uttalanden om mitt utseende...det går sällan en vecka utan dem. Andra verkar ha mer problem med mitt utseende än jag själv har...

Funderingarna kring denna i samhället godkända mobbing fick mig att slå in på ett intressant sidospår; när såg du en rund eller överviktig hjälte sist? Det spelar ingen roll i vilket medium du än väljer så är formeln densamma. Överviktiga spelar en av två huvudsakliga roller.

1/ Den komiske bi-karaktären

2/ Den elake översittaren

Han eller hon är generellt påtagligt lite dummare än andra, har svårt att se samband och ställer i regel till med mer problem än hjälp. Jag kan, helt ärligt, ha överseende med det...men bara om det hade varit något mer mångsidigt. Att det fanns överviktiga hjältar/goda människor också. Men som vi alla vet är de generellt smala, smärta, något vältränade och ofta blonda. Numera har de också en svårmodig uppsyn eftersom det är på modet.

Detta säger mig två saker om samhället i stort, eftersom samma fördelning inte bara syns i fiktionen utan också i reklam och hur människor porträtteras.

Det första är att dra slutsatser kring intelligens och tillit baserade på hur människor ser ut, en vetenskap nazismen var väldigt förtjust i, är högst aktuell i det moderna Sverige och de flesta gör det...mer eller mindre medvetet. Detta gäller givetvis inte bara överviktiga utan alla andra avvikande utseenden från det i media stålsatta idealet.

Det andra är att det är fult att vara avvikande och är man avvikande så skall man förnedras. Man kan säga att det blir något som kan beskrivas som en samhällsaccepterad mobbning de flesta deltar i, samtidigt som de skanderar att samhället är emot förtryck av alla slag. Om du inte tycker det är så personligen, överväg varför så mycket av vår tv-underhållning går ut på att hänga ut människor för deras utseende. Det är sällan det går en kväll på tv där inget program av den typen visas, några av de senast som visas i Svensk tv är nya Ullared och Biggest loser.

Problemet med den här bristen på hjältar eller till synes goda människor i film och fiktion som är överviktiga är att de fördomar och stereotyper som vi har i fiktionen används i verkligheten. Jag har personligen stött på människor som tyckt sig veta precis vem jag är bara efter att ha sett mig, men sedan blivit mycket förvånade när mallen de hade inte stämt.

Jag menar, givetvis, inte att vi ska låta samhället över lag bli överviktigare bara för sakens skull. Men vår attityd måste förändras mot varandra. Inte bara i den här frågan utan också i många andra. Några bra förebilder för unga som inte är magra, bleka och ser ut som om de lider av kronisk depression...men det är och förblir väl en önskedröm om något.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med fullt ut att samhället utövar mobbning gentemot överviktiga människor på samma sätt som man gör med äldre personer, en viss typ av handikapp och alkoholister m.m. Det är tydligen "tillåtet att skratta åt dem."

Däremot så kan det finnas många olika teorier till varför det finns så få överviktiga hjältefigurer.
Om vi tittar på vad hjältar vanligtvis gör, så handlar det om väldigt mycket fysiskt agerande: allt från att rädda någon som faller från ett höghus, till närkamp med våldsam motståndare, till att ta sig genom svår terräng, m.m.
Dessa handlingar framstår tyvärr mindre trovärdiga, om karaktären inte ser ut att kunna utföra dem.

Man kan då tänka att en SUPER-hjälte skulle ha lättare för att komma undan som överviktig, eftersom det där är mer kraften i sig som tillåter hjälte-handlingarna. På det viset borde Stålmannen kunna vara tjock medan Batman dessvärre måste hålla sig i trim.

Men, även om dessa inte är superhjältar direkt så är de ju ändå lysande exempel på att huvudpersoner och hjältefigurer inte bara är stereotypa:
Shrek!
Kung Fu Panda!
Super Mario!
Babar!
Katten Gustaf!
Pappan i Superhjältarna!
Manny! (Ice Age)
Fred Flinta!
Dr Snuggles!
Dessutom hittade jag faktiskt två exempel på överviktiga superhjältar:
http://en.wikipedia.org/wiki/Herbie_Popnecker
http://en.wikipedia.org/wiki/Fat_(novel)

/Andreas

Danny Ahrling sa...

Det är en bra listning på figurer, även om jag gör det blygsamma påpekandet att de flesta är vad vi kan kalla "antihjältar", de är hjältar även om de inte agerar som dem eller strävar efter att bli det.
Shrek, Manny, Fred, Gustaf och även Snuggles (som faktiskt bara handskas med situationen när den uppstår).

Pappan i superhjältarna hamnar ju i en liten gråzon eftersom han varit trind men blivit åldersknubbig. Men du har rätt där...
Babar vet jag inte riktigt...han ser ut som de andra elefanterna :-)

Kung Fu Panda och Super Mario är väl de två exemplen jag kan hålla med om är de som visar att en hjälte kan vara rund. Panda-filmen är ju dessutom en metafor för hela min diskussion och jag borde haft den med som exempel kan jag känna nu. Bra påpekat.

Vart jag vill komma är att det finns en mentalitet att så fort du är tjock har du ingen kondition, styrka eller vilja. Du sitter bara i ett hörn och tuggar chips. Det är en grov missuppfattning.

En del är sådana, ja...men knappast alla. Du kan ha bra kondition även om du är stor, vissa av oss kommer inte kunna att bli smala om vi så tränade hela livet. Men med sitt utseende följer stigman att de är värdelösa.

På samma sätt framstår alla som är smala som kapabla att göra allt du listade, men har kanske mindre flås och styrka än någon annan.

Jag tycker vi kan göra lite filmer som iaf blandar upp stereotyperna, det hade både underhållningsbranschen och tittarna mått bra av.