Harry Potter och ödlan Verner

Efter att ha förhalat det ett tag, med tanke på jobb och andra åtaganden, så gick Anna och jag till slut för att titta på den senaste filmen om Harry Potter. Jag ska erkänna att jag var skeptisk, främst därför att jag hört en hel del negativt om filmen i sig, men främst därför att jag inte tycker att den sjunde boken som filmen bygger på är en av de bättre i serien.

Att de också valt att bryta upp handlingen i två delar kändes spontant som en dåligt idé och ökade ointresset för att faktiskt se filmen på bio.

Handlingen i filmen är följer tätt inpå händelserna i den förra filmen/boken:

Harrys 17:e födelsedag närmar sig och då blir han myndig enligt reglerna i Trolldomsvärlden. Då kommer också det skydd han haft över sig under hela sin barndom att försvinna, så han måste förflyttas hemifrån i god tid för att inte vara en lätt måltavla för Voldemort och hans Dödsätare. I säkerhet inser Harry att han måste ge sig av på egen hand för att hitta de Horrokrux som Voldemort skapat för att göra sig odödlig, därför att så länge de existerar kan han aldrig besegras. Trots vissa tveksamheter tar han med sig Hermione och Ron och påbörjar den svåra vägen att hitta de gömda horrokruxen. Medan de söker faller Trolldomsvärlden i fullständigt kaos och Voldemort tar över. Under hans inflytande börjar därför alla leta efter Harry. Trots jakten på Horrokrux dyker ideligen en symbol upp som Harry tvingas undersöka närmare, symbolen för de artefakter som kallas Dödsrelikerna.

Jag måste erkänna att jag var hårdare mot den här filmen än vad som kanske varit nödvändigt. Den mycket utdragna och sega historien i boken, som förvisso fortfarande är mycket utdragen, har kortats ner avsevärt. Det genialiska med att dela upp boken är att historien blir mycket enklare att ta till sig.

Som med alla övergångar från ett medium till ett annat, så fanns det en hel del som fallit bort. Mestadels på gott, men också några detaljer som jag tyckte var viktiga för handlingen. Huruvida de kompenseras i nästa del eller ej kan jag inte avgöra, eftersom det dröjer ett tag innan jag kommer få se den.

Det stora pluset, som tog mig med både storm och förtjusning, var den lilla sekvens då sagan om Dödsrelikerna återberättas. Här har man, istället för att använda skådespelare, valt att återspegla historien med dockor i samma anda som exempelvis Nightmare before Christmas eller Coraline. Bara den sekvensen gjorde att filmbesöket kändes berättigat, även om den inte varade särskilt stor del av filmen. Ibland kan det lilla göra det stora värt så mycket mer.

Jag ser fram emot den sista delen och att få avsluta den resa genom Harry Potters magiska värld som jag påbörjade för så många år sen.

Det enda som satte ett litet krokben på en annars mycket trevlig dag...var att få veta att Verner, en liten ödla som både jag och Anna kommit att både tycka mycket om och uppskatta, efter ett par dagars försämrad hälsa idag hade lämnat oss.


Att följa Skäggagamen Verners liv och vardag har varit ett litet vardagsnöje för oss. Kanske kan det tyckas ointressant eller oviktigt för utomstående, men alla som har husdjur eller på annat sätt umgås med ett...inser snart hur mycket personlighet djur har. Och hur fästa man blir vid dem, på så många sätt och vis.
Verner var lite av en spjuver och kunde hitta på mycket små, oskyldiga hyss som nästan uteslutande framkallade jätteleenden hos oss när vi fick höra om dem.

Ett av de ögonblick som fastnat hos mig...är då han, efter ett tårtbak, bjuds på en enorm jordgubbe och inte hade en aning vad han skulle göra med den. Han älskade jordgubbar, men för alla utan reptiler i sitt liv kan jag avslöja att de blir oerhört förvirrade om frukten är så stor att de kan se den med båda sina ögon. Det enda han kunde göra var att nicka den som en fotboll fram och tillbaka över golvet tills någon skar den i mer lämpliga bitar.

Verner är och förblir alltid med oss, även om han nu vilar den eviga sömnen. Och även om vi saknar honom, kan vi med värme minnas de glada stunder han bjöd på.

Vila i frid, lille Verner, i ditt eget himmelska terrarium.