Upp, upp och iväg...

Sedan ett tag tillbaka har jag då och då diskuterat film med en fotoredigerings kollega. Det är lustigt hur man kan spendera en hel del tid tillsammans och ganska sent inse ett gemensamt intresse, men så är det ofta när det huvudsakliga diskussionsämnet är arbetet man har framför sig.

När jag dessutom fick veta att han innehar en magisterexamen i film, kändes det extra roligt och intressant att diskutera ämnet. Även om jag har haft filmanalys och liknande ämnen genom mina utbildningar, är de långt från desamma och blir både ett nöje och utbildande...

Även om min och Pavos filmsmak är något annorlunda, och kanske just därför, så har jag sett några filmtitlar i ett annat ljus. Jag har nödvändigtvis inte ändrat min huvudsakliga uppfattning...men kan se på filmmakarens arbete och vision med ny respekt.
Trots att en film, eller kanske bok, serie eller musikskiva, inte faller inom det smakspektrumet man har, finns det oftast något bra att bära med sig. Inte alltid, men oftast.

Något vi var rörande överens om var kvalitén på Pixars arbete. Oavsett historia eller uttryck som Pixars filmer har eller får, märks det att studion arbetar hårt för att göra varje sekund av berättelsen värd att ta del av. Man vill bara se mer och mer...

Känslan av genomarbetat hantverk, skicklighet i manusarbetet och det konstnärliga uttrycket gör deras filmer omöjliga att inte älska.

Så det var, efter våra samtal, extra roligt att gå tillsammans med sambon Anna för att se den engelskspråkiga versionen av Pixars senaste film Upp.

Under 40-talet träffas Carl och Ellie. De båda hyser samma intresse för äventyr och upptäcksresanden, främst den berömde Charles F. Muntz. Ellie drömmer om att få resa till Paradis vattenfallet i Sydamerika och Carl lovar att de en dag ska resa dit tillsammans. Åren går, Ellie och Carl gifter sig och förbereder sig att resa söderut. Men olika missöden hindrar dem från att åka och snart är de pensionärer. När Ellie dör, bestämmer sig Carl för att hedra sin hustru genom att göra resan till Paradis vattenfallet. Efter att ha fyllt hundratals ballonger med helium tar han huset med sig och försvinner bort. Carl har dock fått en ofrivillig medresenär, scoutpojken Russel.

Tillsammans kommer de till Sydamerika och hamnar nära Paradis vattenfallet, men det finns flera hinder att överstiga innan Carl har nått sitt mål...och de måste skynda sig innan allt helium läckt ut ur ballongerna...

Son vanligt för Pixar är Upp inget undantag i ögongodis. Varje miljö, föremål och karaktär känns härligt levande och ändå som hämtade ur en sagobok. Även om handlingen, i sin helhet, kan anses en aning platt eftersom målen karaktärerna har är hårt spikade och allt följer en mycket linjär handling, så finns det oväntade överraskningar

Carl är en mångsidig karaktär, som visserligen har sina stunder av arg gammal gubbe, men också en kärlek och äventyrslystnad som bryter loss honom ur griniga gamla gubbar-mallen.
Russel är ungdomligt naiv och för spontan för sitt eget bästa, men som på så vis blir en bra motsats till Carl.

Äventyret är fullt till bredden av skratt, värme och genuin glädje. Detta är en film jag genuint kan rekommendera alla med barn eller barnasinnet kvar. Vi satsade på att se den i 3D och blev inte besvikna. Den var, om inte bättre, så minst lika imponerande som Ice Age 3 att se genom de fula men effektiva 3D-glasögonen.