Ett riktigt ljushuvud

Jag vet inte om jag mer rätta kan påstå att jag är händig! För att göra en lång och krånglig historia kort, jag är ingen hantverkare när det kommer till att fixa hemma.

Med det sagt brukar jag vara en bra person till att fixa småsaker som strular eller inte fungerar som de ska.
Så kommer vi till glödlampor, dessa ligger i en kategori mellan hantverk och elektronisk support. En vanlig glödlampa eller lågenergilampa är inget problem, man skruvar ur föregångaren och skruvar i ersättaren...allt klart och man kan lägga sig på soffan.
Så finns det lamporna som är något mer komplicerade, svårmonterade eller bara udda. Till dessa måste halogenlampor och spotlights räknas in...

Efter att ha stigit upp mitt i natten under helgen för att utföra lite nattliga behov, smällde det till i spotlighten på toaletten, en arg gnista blixtrade till och allt blev mörkt. Jag vet inte hur andra reagerar i den situationen, men som halvsovande kunde jag inte låta bli att stå och stirra, prova att trycka på strömbrytaren och stirra lite mer...
När tillräckligt många hjärnceller vaknat var det bara att fixa till proppen i proppskåpet, så återvände ljuset överallt. Utom i den nu stendöda halogenlampan förstås.

Lättjefullt gjorde jag en felanmälan i hopp om att en så udda lampa skulle de byta ut. Den tron slocknade när jag väcktes av mobiltelefonen i ottan där en tekniker uppmanade mig att byta själv.

När jag vaknat något mer bestämde jag mig för att prova att plocka ur lampan, det kan ju inte vara svårare än att någon som jag skulle klara det. Och lampan kom ut efter lite lirkande. Inga problem. Så det var bara att stoppa tillbaka den och passa på att köpa ny när möjlighet gavs. Men så lätt slutade det inte. Lampan, påpressad av kablarna i taket, hamnade på snedden och det krävde både lite våld och svordomar för att den skulle komma loss. Numera spräckt och kanske inte så lämplig att låta sitta kvar. Samtidigt hängde nu också en stor och svart sladd ner i duschen, som ett omen att nästa dusch skulle kunna bli hetare än vanligt. Åtminstone om strömmen stod på...

Det var bara att sopa upp splittret, stoppa lampresterna i en jackficka och ge sig av ut på dagens uppdrag, för att på hemvägen springa kors och tvärs i jakt på en ny. Prata med säljare, vända och vrida på resterna. Fundera över ljusstyrka och sedan springa till bussen.

Med silkesvantar och ett tålamod stort som Småland gick det att pilla in en ersättningslampa och utan att våga andas trycka på strömknappen. Och se, ljuset strömmade ut.
Nu i efterhand kan det tyckas vara något av ett i-landsproblem, men om jag ska ta en morgondusch för att vakna...vill jag gärna undvika en smärre elchock också. Jag hade förmodligen piggnat till, men jag hade aldrig fått ordning på frisyren igen.