En komisk faktura...

När jag fyllde 20 ringde en mycket nära vän för att gratulera, men som den elakt skämtsamme typ han är blev det han sa; Grattis, du vet att senildemensen utvecklas vid 20 va?
Och eftersom jag är vad vid hans gliringar kom det rappa svaret; Tack, min enda tröst är att du är tre månader äldre...

Idag, flera år senare, undrar jag om det inte är sant...
Jag gjorde en beställning för en tid sedan från CDON.com, varpå ett sms kom idag att paketet fanns att hämta. Det var på med skor och jacka för att kila ner och hämta paketet. Trodde jag. Jag insåg när jag stod utanför butiken att ID:kortet låg hemma. Muttrande fick jag därför vända om för att hämta kortet, vilket förvånar mig eftersom jag sällan brukar glömma det. Jag måste haft annat i tankarna.

Jag kom tillbaka, hamnade i kön som gud glömde, visade mitt sms och fick paketet i handen. Damen ville inte ens se ID:kortet. Vissa dagar är ordet ironi extra relevant.


Oavsett var paketets innehåll en fröjd att se, eftersom jag sett fram emot att läsa samtliga av titlarna ganska länge nu. Men det mest underhållande var fakturan på 1 :-


För att förtydliga, nej det är inte fysiskt möjligt att köpa tre album för en krona. För en tid sedan fick jag ett öppet presentkort i present av en god vän, där jag själv skulle avgöra vilken butik jag ville kunna handla från. Och som all annan byråkratisk verksamhet tog det några dagar att få ut, för att sedan vänta på den ibland ganska långa leveranstiden hos CDON.com. Men sitter man inte i sjön och behöver sakerna fort så har de bra priser, så jag klagar inte.

Men det är, trots allt, väldigt underhållande att slutsumman stannade på så lite som 1 :-. Jag kan inte låta bli och undra vad som hänt om man låtit fakturan gå vidare till Inkasso, om herrar i svarta rockar och med bryska röster knackat på för att inkassera enkronan...

Hur lustigt det än vore att ta reda på, så har jag betalt fakturan. Det kändes som en ekonomisk ansträngning jag kunde klara av...