Varför vet jag inte, men jag har alltid tyckt det är fantastiskt spännande med ruiner av olika slag. Det finns något romantiskt över dem som gör att lätt att börja fantisera över hur byggnaden eller byggnaderna såg ut en gång och vad de användes till.
När jag en gång såg dokumentären John Howe, there and back again om illustratören som är känd för att göra målningar kring Sagan om Ringen och andra fantasy-berättelser, så var det ett uttalande som fångade min uppmärksamhet. Det var illustratören Gerry Embleton som sa följande:
Archeologists and historians have a scientific approach to the past, and when they find an object they take it out of the ground very scientifically and very carefully, and record everything. But then someone picks it up and says I wonder what it was and who used it and what it was for, and there fantasy arrives immediately at that point. Because you have to guess.

Om realism är en viktig faktor i ditt berättande, i dina illustrationer eller i ditt filmarbete, så är det en god idé att faktiskt se
på historien.

Men de ruiner jag valt att lägga in min konceptmålning rörande Martin är, ska jag erkänna, helt fiktiva och bara spontant skissade. Jag har lite idéer som jag skulle vilja ge liv i den här berättelsen, men jag har en del efterforskningar kvar att göra i den svängen. Mest för att jag vill att det ska kännas äkta, även om historien i sig inte har något med verkligheten att göra...
Klicka gärna på bilderna för att se dem i större format.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar