Bland änglar och demoner

Min första kontakt med Dan Brown som författare blev ganska ljummen. Jag hörde inte talas om honom förren Da Vinci Koden publicerades och då blev boken så uppmärksammad att jag inte orkade ta den till mig. Det blev att man bläddrade i den som hastigast i en bokhandel, innan den åkte tillbaka på hyllan.

Så fick jag Änglar & Demoner av en god vän och bestämde mig för att ge Brown en ärlig chans. Jag hade ju boken oavsett, resonerade jag, så vad kan hindra? Än i dag tycker jag att Änglar & Demoner är överlägset bättre än Da Vinci Koden som, när hysterin lagt sig, också visade sig vara en mycket bra bok.

Om man ska ge Dan Brown någon kritik, är det att hans böcker i likhet med Jan Guillou är till bredden fulla med detaljer som mer stjälper än hjälper läsningen. Det blir helt enkelt för mycket emellanåt. Med det sagt är de fantastiska författare bägge två.


Tidigare ikväll gick jag i sällskap med min sambo Anna för att se Ron Howards filmatisering av Änglar & Demoner med Tom Hanks som Robert Langdon. För den som inte känner till historien så är huvudkonflikten följande:

Robert Langdon, symbolforskare vid Harvard, kommer till Rom under Konklaven för att dela med sig av sin expertis kring brödraskapet Illuminati. En grupp som påstår sig vara Illuminati har stulit en prototyp-energikälla kallad Antimateria och har placerat den som en bomb innanför Vatikanens murar.

Illuminati har sett den Katolska kyrkan som sin fiende under hundratals år och skall nu ta ut sin hämnd för kyrkans handlingar, genom att offra fyra kardinaler på vetenskapens altare och vid midnatt kommer bomben utlösas, varpå Vatikanen förintas.

För att hitta de fyra kardinalerna och stoppa bomben måste Robert Langdon hitta vägen till Illuminati, dold i hemliga ledtrådar runt omkring i Vatikanen.

Som väntat, i likhet med filmatiseringen av Da Vinci Koden, är historien kraftigt reducerad. Och ärligt sagt tycker jag det var en bra förkortning och modifiering av historien. Tonvis med detaljer och annat har ändrats, men till det bättre. Inte för att förringa innehållet i boken, men de komplexa karaktärsrelationerna som finns i originalet hade inte bara försvårat filmandet utan också gjort det svårare för tittaren att hänga med. Alla relevanta detaljer i historien behölls och det är det viktigaste.

Så det var en fartfylld och spännande filmupplevelse som jag varmt rekommenderar.

Dolt bland runor

Det blev inte mycket arbete med historien kring vikingar och hemliga koder under december månad. När jag trodde det skulle bli en lugn tid, så dök det upp allt möjligt smått som skulle göras eller hjälpas till med..."vardagssysslor" så kallat. Tänk vad det är lätt att glömma bort dem när det planeras...

Manusarbetet och skissandet fortsätter dock ändå.

Jag tänkte idag lägga upp en provbild som togs fram för att se hur historia tillsammans med miljö skulle kunna fungera. Även fast det blev ett trevligt motiv, kommer bilden inte att ingå i det slutgiltiga resultatet. Men den är en spännande indikator på vilket håll jag lutar åt.

Vi ser Dean i ett underjordiskt valv med vad som ser ut som en hammare stående på ett gammalt altare, byggt av staplade stenar...vart kan det här leda?

Det är mycket jag vill ha med och därför tar det just nu lite extra tid att avgöra vad som ska vara med och vad som måste strykas i mån av plats eller som skulle få historien att gå åt fel håll. Kill you´r darlings som mina lärare på högskolan brukade säga, och sen jag började skriva artiklar har jag förståt exakt vad de menar...

Har spenderat ett antal timmar idag med att gå igenom bokföringen och se till att allt är med. Det närmar sig att skicka över papperna till revisorn för att färdigställa slutbok och den kommande deklarationen.

Nu är jag inget mattegeni, men har ändå lyckats skaffa mig ett hyfsat sinne för siffror och har en tendens att hellre vara på den säkra sidan än ingen alls... Trots det känns det oerhört skönt att ha en revisor på stand by som är redo att svara på frågor och när det är dags, se över alla mina siffror.

Nu hade jag turen att få en mycket trevlig och förestående revisor, vilket är det viktigaste att ha i ett skapande yrke. Som jag har förstått det är det många revisorer som blir ytterst konfunderade över ett yrke som inte ser likadant ut från månad till månad (dvs. att göra samma sak dag ut och in) utan är friare och likaså osäkrare. Tack till Jenny och Peter för er rekommendation, jag tror jag kommer att bli ytterst nöjd!

Funderingar kring Vikingar

Jag och min sambo spenderade lördagskvällen hemma hos mina föräldrar, vilket innebar god mat och många skratt. En riktigt trevlig kväll, fram till Dansbandskampen började. Missförstå mig inte, jag har inget emot dansband...under premissen att jag inte tvingas lyssna...

Så medan föräldrar och sambo satt som trollbundna, drog jag fram skissblocket ur väskan (jag har det alltid med, både för att jag kan drabbas av en akut idé som måste dokumenteras...och för att ha något annat att göra). Så från toner skrivna av bl.a Vikingarna, började jag funderade på den följetong jag skissar på som kommer handla om min figur Dean och gamla vikingalegender.

Utan att gå in för djupt på historien så kommer Dean att hitta instruktioner till var en gammal relik från vikingatiden finns gömd. Han kommer att följa dessa instruktioner av nyfikenhet och misstänker inte att någon annan också vill veta var reliken finns.

Det är inte fel att säga att jag inspirerats av Dan Browns bok Da Vinci Koden (eller rättare sagt boken som utspelar sig före koden, Änglar och Demoner) men följetongen kommer att följa en helt egen stil och kommer att utspela sig på hemmaplan, vilket vill säga södra Sverige.

Under historiens gång kommer Dean att vara klädd i Vikinga-kläder, om det är en dröm eller verkligen händer återstår att se, så jag passade på att skissa lite och se hur han skulle se ut med hjälm.

Eftersom resultatet såg hyfsat ut, passade jag på att färglägga den nu under söndagsmorgonen.