Annandag & avkoppling

Efter all den traditionella julstressen, julmaten och förväntan, så hamnade jag och min sambo Anna i vad som näst intill kan kallas jul-koma. Det är först nu, på Annandagen, som vi börjar komma igång...

Julafton spenderade vi hemma hos mina föräldrar. Olyckligtvis missade vi bussen och fick vänta en stund. Visserligen hade vi inte bråttom så vi småpratade och njöt av allt vi hade framför oss. I bussen som följde satt en stort leende busschaufför som släppte ombord oss utan att betala. Vi tackade stort och passade på att önska honom en god jul när vi steg av. Det är så vanligt att busschaufförer är så vresiga att det var en fröjd att få möta en så upprymd och glad.

Så blev det en traditionell och härlig julafton. Glögg och pepparkakor medan vi såg Kalle Anka, ett lagom stort julbord till familjen och sen att få sitta och njuta av tillvaron innan det var dags för julklappsutdelningen...

Min bror och hans sambo fick ett stort porträtt på dem som jag låtit framkalla hos FujiColor och sedan omsorgsfullt ramat in. Jag vet att de har en förkärlek för de klassiska New York-fotografierna i svart vitt, så deras porträtt blev likaså med enbart en liten sepia-ton för att bibehålla känslan av liv.
Mina föräldrar fick en mindre version av samma porträtt, tillsammans med ett porträtt av mig och Anna...
I år hade Anna den perfekta julklappen åt mig. Hon hade hittat en illustrerad version av The Wee Free Men av Terry Pratchett. Inte nog att det är en av mina favoritböcker, jag har alltid haft en svag punkt för illustrerade böcker...
Särskilt med så fina och välgjorda målningar som i denna.

Anna verkade glad över det genomskinliga smyckesskrin hon fick av mig, men jag visste iallafall att det var något hon verkligen ville ha.
Min bror och hans sambo gav oss en samling av Hayao Miyazakis filmer...så nu kommer vi ha fullt upp de närmaste kvällarna!

Så, några timmar senare, sjönk vi alla ihop och somnade gott.

Nu har vi äntligen vaknat upp och skall försöka återgå till vardagen. Närmast är att avsluta den motivet till den tatuering jag lovat att designa. Men mer om det när jag kommit lite längre...