Rostad humor

När jag var på jakt efter några gamla dokument från högskoletiden i mina digitala arkiv stötte jag på en av mina gamla produktioner från Serieskolan i Malmö. Just den här serien var ämnad till ett fanzin som gick under namnet Demokrati och temat var just...ja du gissade rätt...demokrati eller bristen på det. Eller, rättare sagt, så valde jag att tolka det när jag skissade ihop följande lilla historia.

För skojs skull kommer jag att låta samtliga fyra sidor publiceras på Digitalcomics, så kika in där för att se vad som händer när brödrosten tar till orda.

Dokumenten jag sökte, hittade jag dessvärre inte. Man kan ju inte ha tur varje gång...

Kärlek smärtar

Trots att jag blivit inbjuden att delta på releasefesten i Malmö för Kim W. Anderssons seriealbum Love Hurts, var jag tvungen att stanna till sängs för att lyckas bli av med den förbaskade förkylningen. Jag tog mig dock i kragen och stack över till Schock i Malmö för att plocka upp ett exemplar av albumet när Kim satt signerade under lördagen.

Jag träffade Kim när jag gick på Serieskolan i Malmö, han gick då det andra året. Och eftersom Kim är en trevlig prick, samt tecknar ruskigt grymt, så har jag hållt ett öga på vad han pysslar med. Love Hurts har publicerats i tidningen Nemi under ett par år, vilket varit en av flera bra anledningar till att köpa varje nummer.

Love Hurts är vad jag skulle kalla serie-noveller, korta historier om olika människor...och en hel drös bisarra situationer och händelseförlopp. Jag ska erkänna att jag i regel inte är en skräck-serie fantast, men det här albumet slukades fullständigt. Det är inte ofta jag tappar tidsuppfattningen när jag läser, men det var precis vad jag gjorde. Samt kände ett sug efter mer så fort jag nått sista sidan. Så jag kan bara hoppas att Kim ligger i med att teckna mer... En recension på Digitalcomics inom kort!

Vidare under lördagen så passade Anna och jag på att gratta Gabriel, min lille gudson, på den kommande 1:års dagen. Det bjöds på smörgåstårta, kanintårta (formen, inte innehållet!) och massor av skratt.

Givetvis måste man krypa runt en stund på golvet och leka, vad för gudfar skulle man vara annars? Anna fångade ögonblicket så talande i fotot på oss två där vi är i full färd med att plinka på det lilla pianot, som inte var från oss. Gabriel fick en speldosa i julklapp, så det blev kläder denna gången. Även om det är kul att ge honom saker som blinkar och låter, så får vi unna pappa Anders och mamma Tina lite lugn och ro också.

Ett av de mest träffande uttalandena under besöket var "Batteriet i den där spelande giraffen håller äntligen på att ta slut..!"

Så satt vi sedan ner i soffan och kunde beskåda jordskredssegern för Norge i Eurovision, samt det otroliga nederlaget för Sverige på en 21:a plats. Även om jag tycker det är kul att Norge vunnit, så förvånar den svenska placeringen mig oerhört. Nu är jag sannerligen ingen musikexpert, men Malena Ernman och hennes La Voix var något av det bästa jag hört på mycket länge. Pampigt och vackert.

Jag kan tänka mig att nationaldagsfirandet har varit extra stort idag för norrmännen. Det kommer nog att vara en trög måndag imorgon hos våra kära grannar i väst.